02 Verkningsmekanism

Det är viktigt att notera att den kliniska erfarenheten av just glukosbaserad (istället för lokalbedövningsbaserad) SPG-behandling är begränsad, och att mekanismen därför till stor del är extrapolerad från kunskapen om glukosens effekt på andra perifera nerver, snarare än direkt bevisad specifikt för SPG.

04 Vetenskaplig evidens

SPG-blockad som sådan är en väletablerad teknik med lång historik och relativt gott studieunderlag, framför allt för lokalbedövningsbaserad blockad:

• Randomiserade studier av transnasal SPG-blockad (med lokalbedövning) vid huvudvärk efter durapunktion har visat signifikant bättre smärtlindring jämfört med kontrollbehandling, och att en riktad applikatorteknik ger bättre resultat än enkel nässpray.
• Öppna studier med en kommersiell applikator (Sphenocath) för SPG-blockad vid akut migrän har visat god smärtlindring och hög patientnöjdhet.
• En bred genomgång av SPG-behandling (inklusive stimulering och blockad) över flera diagnoser – allergisk rinit, klusterhuvudvärk, trigeminusneuralgi med flera – fann genomgående positiva resultat, om än med varierande studiekvalitet mellan tillstånden.

Det är viktigt att vara ärlig om att de flesta av dessa studier avser SPG-blockad med lokalbedövning, inte specifikt glukoslösning. Den glukosbaserade varianten (Sweet nasal) bygger därför främst på den etablerade SPG-blockadens generella evidensbas samt på den bredare kunskapen om perineural glukosbehandling av nerver på andra platser i kroppen, snarare än på stora, dedikerade randomiserade studier av just denna kombination. Metoden bör därför betraktas som lovande men fortfarande under vetenskaplig utvärdering.