Har du frågor: 079-341 26 01
Endast SMS
Sweet epidural, ibland kallad ”Sweet caudal” i internationell litteratur, är en kaudal (via korsbenskanalen) epidural injektion av en 5 % glukoslösning (D5W) för behandling av kronisk ländryggs- och bensmärta, till exempel vid diskbråcksrelaterad ischias, spinal stenos, postoperativ ärrvävnad (”failed back surgery syndrome”) eller generell kronisk nervrotsrelaterad smärta.
Glukos har länge använts som ett tillsatsämne i epidurala injektioner för att öka volymen, men det är först under senare år som glukosens egen, smärtlindrande effekt på nervvävnad börjat undersökas och användas som huvudbehandling i sig.
På samma sätt som vid perineural injektionsterapi på perifera nerver tros glukoslösningen dämpa överretade, inflammerade nervrötter i epiduralrummet genom att påverka TRPV1-relaterad neurogen inflammation.
Kliniska observationer och studier beskriver att många patienter uppnår märkbar eller fullständig smärtlindring inom 15 minuter efter injektionen, betydligt snabbare än effektuppbyggnaden vid klassisk proloterapi.
Den initiala effekten varar ofta några timmar till några dygn efter första behandlingen, men bygger enligt kliniska observationer upp en mer varaktig effekt efter tre till fyra behandlingar med två veckors mellanrum.
Precis som för övriga glukosbaserade nervbehandlingar är den exakta mekanismen inte fullständigt kartlagd, men den är föremål för aktiv klinisk forskning, bland annat vid amerikanska smärtkliniker som varit första att systematiskt studera metoden.
Metoden har undersökts i ett fåtal men välgjorda studier av samma amerikanska forskargrupp:
Detta är en av de få glukosbaserade nervbehandlingarna som undersökts i en randomiserad, placebokontrollerad studie med relativt tydligt positivt resultat, vilket ger ett stärkt vetenskapligt stöd jämfört med flera andra glukosbaserade tekniker där underlaget ännu mestadels består av fallserier. Antalet studier är dock fortfarande fåtal och från en och samma forskargrupp, varför oberoende replikering är önskvärd.
Injektionen ges via korsbenskanalen (kaudalt), antingen ultraljudsguidat eller med en etablerad palpationsbaserad teknik. En volym om cirka 10 ml 5 % glukoslösning injiceras i epiduralrummet.
Behandlingen ges ofta som en serie om tre till fyra tillfällen med några veckors mellanrum, därefter vid behov, baserat på svar och symtomåterkomst.
Glukoslösning i denna koncentration och volym har en god säkerhetsprofil och saknar de risker för systemtoxicitet som större mängder lokalbedövning kan ge vid upprepad epidural användning.
Vanliga risker är desamma som vid andra epidurala injektioner generellt, såsom övergående smärta vid injektionsstället och, mycket sällsynt, infektion eller duraperforation.
Denna information är allmän och avser att ge en övergripande bild av metoden och den vetenskapliga grunden. Den ersätter inte en individuell medicinsk bedömning. Diskutera alltid för- och nackdelar samt förväntat resultat med din behandlande läkare inför behandling.