Subkutan nålskrapning

Patientinformation

01 Bakgrund

Subkutan nålskrapning är en ultraljuds- och dopplerguidad, miniinvasiv behandling vid långvarig smärta i hälsenan eller knäskålssenan. Behandlingen sker utanför själva senan, där senan ligger an mot angränsande fettkudde.

Principen utvecklades av den svenske ortopedkirurgen och forskaren Håkan Alfredson. Tillsammans med kollegorna Öhberg och Lorentzon var Alfredson också först med att beskriva sambandet mellan nybildade blodkärl (neovaskularisering) och kronisk hälsenesmärta (se även Metodicas patientinformation om skleroseringsbehandling).

Teorin är att smärtan vid kroniska senbesvär i hälsenans mittdel främst kommer från sjukliga blodkärl och medföljande nervtrådar som växer in på senans framsida, där den möter Kagers fettkudde.

02 Verkningsmekanism

Syftet är att kapa de sjukliga blodkärlen och de medföljande smärtförmedlande nervtrådarna på senans framsida, och samtidigt återställa senans naturliga rörelsefrihet mot fettkudden.

Nålen arbetar i gränsytan mellan senan och fettkudden och påverkar kärl, nerver och sammanväxningar där – utan att gå in i själva senan.

03 Från minikirurgi till nålteknik

Alfredson behandlade kronisk hälsenesmärta med ultraljuds- och dopplerguidad skrapning av senans framsida i lokalbedövning. Resultaten från ett större patientmaterial har publicerats i British Journal of Sports Medicine (Alfredson 2011). I samma studie fick Alfredson motsvarande resultat vid öppen skrapning med skalpell som vid perkutan skrapning med nål.

Vid perkutan skrapning görs inget hudsnitt. Under kontinuerlig ultraljuds- och dopplerguidning förs en nål genom huden till gränsytan mellan senan och fettkudden, där den frigör senan och bryter sönder de sjukliga kärlen och nervtrådarna.

Den randomiserade jämförelsen mellan öppen och perkutan skrapning var liten. I övrigt består underlaget för nåltekniken än så länge främst av tekniska beskrivningar och fallrapporter.

04 Motsvarande behandling av knäskålssenan (hopparknä)

Motsvarande behandling mot nybildade kärl och smärtande nervändar kan ges vid hopparknä (patellartendinopati). Den riktas då mot gränsytan mellan knäskålssenan och Hoffas fettkudde, bakom knäskålssenan.

För knäskålssenan har principen främst studerats som ultraljuds- och dopplerguidad artroskopisk ”shaving”, med goda resultat i en randomiserad studie och vid längre uppföljning.

05 Indikationer

Kronisk tendinopati i hälsenans mittdel, med eller utan fynd av nybildade kärl på ultraljud med färgdoppler, som inte svarat tillräckligt på strukturerad excentrisk styrketräning
Kronisk tendinopati i knäskålssenan (hopparknä)

06 Praktiskt genomförande

Ingreppet görs i lokalbedövning. En nål förs in genom huden – utan hudsnitt – och riktas under kontinuerlig ultraljudsövervakning in mellan senan och fettkudden. Där förs den i upprepade rörelser för att skrapa senans framsida fri från sjukliga kärl och eventuella sammanväxningar.

Efter ingreppet följer ett relativt enkelt rehabiliteringsprogram med gradvis ökat rörelseomfång, promenader och cykling innan återgång till fri aktivitet.

07 Säkerhet och biverkningar

Risken för infektion och senskada är mycket låg, tack vare nåltekniken utan hudsnitt och den kontinuerliga ultraljudsövervakningen.

Övergående smärta och svullnad under några dagar efter ingreppet är vanligt.

Referenser (urval)

Alfredson H, Öhberg L, Forsgren S. Is vasculo-neural ingrowth the cause of pain in chronic Achilles tendinosis? An investigation using ultrasonography and colour Doppler, immunohistochemistry, and diagnostic injections. Knee Surg Sports Traumatol Arthrosc. 2003;11(5):334–338.
Andersson G, et al. Nerve-related characteristics of ventral paratendinous tissue in chronic Achilles tendinosis. Knee Surg Sports Traumatol Arthrosc. 2007;15(10):1272–1279.
Alfredson H, Öhberg L, Zeisig E, Lorentzon R. Treatment of midportion Achilles tendinosis: similar clinical results with US and CD-guided surgery outside the tendon and sclerosing polidocanol injections. Knee Surg Sports Traumatol Arthrosc. 2007;15(12):1504–1509.
Alfredson H. Ultrasound and Doppler-guided mini-surgery to treat midportion Achilles tendinosis: results of a large material and a randomised study comparing two scraping techniques. Br J Sports Med. 2011;45(5):407–410.
Alfredson H. Midportion Achilles tendinosis and the plantaris tendon. Br J Sports Med. 2011;45:1023–1025.
Alfredson H. Low recurrence rate after mini surgery outside the tendon combined with short rehabilitation in patients with midportion Achilles tendinopathy. Open Access J Sports Med. 2016;7:51–54.
Bedi HS, Jowett C, Ristanis S, Docking S, Cook J. Plantaris excision and ventral paratendinous scraping for Achilles tendinopathy in an athletic population. Foot Ankle Int. 2016;37(4):386–393.
Ruergård A, Spang C, Alfredson H. Results of minimally invasive Achilles tendon scraping and plantaris tendon removal in patients with chronic midportion Achilles tendinopathy: a longer-term follow-up study. J Exp Orthop. 2019;6:2.
Willberg L, Sunding K, Forssblad M, Alfredson H. Ultrasound- and Doppler-guided arthroscopic shaving to treat jumper's knee: a technical note. Knee Surg Sports Traumatol Arthrosc. 2007;15(5):676–681.
Willberg L, Sunding K, Forssblad M, Fahlström M, Alfredson H. Sclerosing polidocanol injections or arthroscopic shaving to treat patellar tendinopathy/jumper's knee? A randomised controlled study. Br J Sports Med. 2011;45(5):411–415.
Sunding K, Willberg L, Werner S, Alfredson H, Forssblad M, Fahlström M. Sclerosing injections and ultrasound-guided arthroscopic shaving for patellar tendinopathy: good clinical results and decreased tendon thickness after surgery – a medium-term follow-up study. Knee Surg Sports Traumatol Arthrosc. 2015;23(8):2259–2268.
Hall MM, Rajasekaran S. Ultrasound-guided scraping for chronic patellar tendinopathy: a case presentation. PM R. 2016;8(6):593–596.
Baria MR, et al. Ultrasound-guided percutaneous tendon scraping: a novel technique for treating patellar tendinopathy. Tech Orthop. 2020.

Denna information är allmän och avser att ge en övergripande bild av metoden och den vetenskapliga grunden. Den ersätter inte en individuell medicinsk bedömning. Diskutera alltid för- och nackdelar samt förväntat resultat med din behandlande läkare inför behandling.