Sakral epidural kortisoninjektion 3 - Metodica Specialistläkare

Patientinformation

Sakral epidural kortisoninjektion

01 Vad är en sakral epidural injektion?

Vid en sakral (kaudal) epidural injektion ges läkemedel i epiduralrummet – utrymmet runt ryggmärgssäcken där nervrötterna passerar – via en liten naturlig öppning ovanför svanskotan (hiatus sacralis). Därifrån sprider sig vätskan uppåt i korsbenskanalen och når de nedre nervrötterna och diskarna i ländryggen.

Injektionen innehåller vanligen kortison och lokalbedövning, utspädda i en större volym som ges i små portioner. Kortisonet dämpar inflammationen kring irriterade nervrötter och ryggmärgshinnan, medan lokalbedövningen ger en snabb, tillfällig lindring.

Samma infart kan också användas med 5 % glukoslösning i stället för kortison (Sweet epidural), eller för behandling med sakral epidural pulserad radiofrekvens.

02 Indikationer

Utstrålande smärta i ett eller båda benen (ischias), till exempel vid diskbråck eller diskbuktning som irriterar nervrötterna
Förträngning kring nervrötterna i ländryggen, med utstrålande smärta i benen
Kvarstående rygg- och bensmärta efter ryggkirurgi
Bandformad smärta i nedre ländryggen, när den bedöms komma från disken och den hårda ryggmärgshinnan (se avsnitt 04)

Effekten är bäst dokumenterad vid akut och svår ischias. Vid bandformad ländryggssmärta, vid långvariga besvär och vid förträngning i ryggkanalens mitt med gångrelaterade bensmärtor är resultaten mer osäkra (se avsnitt 05).

03 Från blind teknik till ultraljudsguidning

Kaudala epidurala injektioner beskrevs redan 1901 av de franska läkarna Sicard och Cathelin och populariserades senare i England, bland annat av James Cyriax. Länge gavs de blint, med ledning av handens känsel, vilket gjorde det svårt att vara säker på att nålen hamnat rätt.

Säker placering

Med ultraljud syns öppningen ovanför svanskotan och nålens väg in i korsbenskanalen, liksom avståndet till de ligament som ska passeras.

Anatomiska variationer

Ultraljudet visar också om öppningen är ovanligt liten eller helt tillsluten, vilket förekommer hos en del människor.

Ingen strålning

Till skillnad från röntgenvägledning utsätts du inte för joniserande strålning.

Randomiserade studier har visat att ultraljudsguidade kaudala injektioner ger jämförbar smärtlindring och funktionsförbättring som röntgenguidade, och att nålen ofta kan placeras snabbare.

04 Bandformad och utstrålande smärta – två sidor av samma mynt

Smärta från en disk i ländryggen kan kännas på olika sätt. Vid utstrålande smärta (ischias) är en nervrot irriterad, och smärtan följer nervens utbredning ned i benet. Vid bandformad smärta sitter besvären i stället tvärs över korsryggen, ibland ut mot båda sätesskinkorna, utan att följa någon enskild nerv.

Redan 1945 beskrev den brittiske läkaren James Cyriax hur en disk som buktar rakt bakåt kan trycka mot den hårda ryggmärgshinnan (duran). Duran är smärtkänslig och ger då en central, ofta dubbelsidig och bandformad smärta som sprider sig över flera segment och förvärras vid hosta och nysning. Buktar disken i stället snett bakåt kan den nå en nervrot och ge utstrålande smärta i benet. Cyriax använde därför den sakrala epidurala injektionen även vid ryggvärk, inte enbart vid ischias.

Durasmärta

Central, ofta dubbelsidig och bandformad smärta i korsryggen, ibland ut mot sätet. Förvärras ofta av hosta, nysning och framåtböjning av nacken. Följer inte en enskild nerv.

Nervrotssmärta

Oftast ensidig smärta som följer nervens utbredning ned i benet, ofta nedanför knät. Kan åtföljas av domningar, stickningar eller svaghet.

Samma sjukdomsprocess kan alltså ge både bandformad och utstrålande smärta, och smärtan kan flytta mellan dem. Vid undersökning enligt McKenzie-metoden kan utstrålande smärta ibland dras tillbaka mot ryggens mittlinje med vissa rörelser, så kallad centralisering. Studier har visat att smärta som centraliseras i stor utsträckning kommer från disken.

Det är inte bara trycket som avgör smärtan. Svensk forskning har visat att vävnad från diskens kärna i sig kan orsaka inflammation och påverkan på nervrötterna, även utan tryck. Det är ett skäl till att kortison, som dämpar inflammation, kan ha effekt både vid bandformad durasmärta och vid utstrålande nervrotssmärta.

Bandformad ländryggssmärta kan dock också komma från facettleder, SI-leder eller muskler, och då är en epidural injektion inte den rätta behandlingen. En noggrann undersökning avgör därför om injektionen är lämplig.

05 Vetenskapligt underlag

Brittiska NICE rekommenderar att epidurala injektioner med lokalbedövning och kortison övervägs vid akut och svår ischias. Däremot avråder NICE från epidurala injektioner vid gångrelaterade bensmärtor orsakade av förträngning i ryggkanalens mitt, och vid ländryggssmärta utan utstrålning.
En systematisk genomgång från American Academy of Neurology (2025), med 90 randomiserade studier, fann att epidurala kortisoninjektioner sannolikt minskar smärtan på kort sikt vid nervrotssmärta. Ungefär var fjärde behandlad patient får en tydlig nytta som annars hade uteblivit. Underlaget för långvarig smärtlindring bedömdes som otillräckligt.
En koreansk randomiserad studie med 120 patienter med ensidig ischias visade förbättrad smärta och funktion efter både 2 och 12 veckor, utan skillnad mellan ultraljuds- och röntgenguidad teknik.
Som komplement till NICE:s bedömning av ländryggssmärta utan utstrålning finns en amerikansk randomiserad, dubbelblind studie (Manchikanti m.fl., 2012). Den omfattade 120 patienter med långvarig, diskrelaterad ländryggssmärta utan utstrålning, där smärta från facettleder och SI-leder först uteslutits med bedövningsblockader. Efter två år hade 54 % av dem som fick lokalbedövning och 60 % av dem som fick lokalbedövning med kortison minst halverad smärta och funktionsnedsättning, med i genomsnitt knappt sex injektioner under perioden.
NICE skiljer inte mellan olika orsaker till ländryggssmärta, så som Cyriax och McKenzie gör.

06 Praktiskt genomförande

Du ligger på magen. Med ultraljud identifieras öppningen ovanför svanskotan, och huden bedövas. En tunn nål förs in i korsbenskanalen, och läkemedlet ges långsamt i små portioner. Under injektionen kan du känna ett tryck eller en fyllnadskänsla i korsryggen, sätet eller benen, och ibland en kortvarig igenkänning av din vanliga smärta.

Efteråt vilar du en kort stund, och känsel och muskelstyrka i benen kontrolleras innan du går hem. Lokalbedövningen ger ofta lindring direkt, medan kortisonets effekt vanligen kommer inom några dagar till ett par veckor.

07 Säkerhet och biverkningar

Vanliga, övergående besvär är ömhet vid instickstället, en tillfällig smärtökning under några dagar samt tillfällig domning eller svaghet i benen medan bedövningen verkar. Du bör inte köra bil förrän bedövningen har släppt.

Kortison kan tillfälligt ge rodnad i ansiktet, sömnstörningar och förhöjt blodsocker hos personer med diabetes. Allvarliga komplikationer, som infektion eller blödning, är mycket sällsynta. Antalet kortisoninjektioner per år begränsas.

Läs mer om våra säkerhetsrutiner vid behandling och om kortisoninjektioner.

08 Kombinerade behandlingar

Ländryggs- och bensmärta har ofta flera samverkande orsaker, och den sakrala epidurala injektionen kombineras därför ofta med andra åtgärder:

Rehabilitering – smärtlindringen ger ett fönster för att komma igång med träning av bål- och ryggmuskulatur, till exempel rörelser som centraliserar smärtan.
Sakral epidural pulserad radiofrekvens – när injektionen gett god men kortvarig effekt kan behandlingen kompletteras med pulserad radiofrekvens via samma infart.
Behandling av andra smärtkällor – till exempel facettleder eller bäckenleder, som ofta bidrar till ländryggssmärtan.

Läs mer om kombinationsbehandling och om övriga spinala behandlingar.

Referenser (urval)

National Institute for Health and Care Excellence (NICE). Low back pain and sciatica in over 16s: assessment and management. NG59. 2016, uppdaterad.
Cyriax J. Lumbago: the mechanism of dural pain. Lancet. 1945;2:427–429.
Cyriax J. Textbook of Orthopaedic Medicine. Vol 1: Diagnosis of Soft Tissue Lesions. 8th ed. London: Baillière Tindall; 1982.
Donelson R, Aprill C, Medcalf R, Grant W. A prospective study of centralization of lumbar and referred pain: a predictor of symptomatic discs and anular competence. Spine. 1997;22(10):1115–1122.
Olmarker K, Rydevik B, Nordborg C. Autologous nucleus pulposus induces neurophysiologic and histologic changes in porcine cauda equina nerve roots. Spine. 1993;18(11):1425–1432.
Iversen T, Solberg TK, Romner B, et al. Effect of caudal epidural steroid or saline injection in chronic lumbar radiculopathy: multicentre, blinded, randomised controlled trial. BMJ. 2011;343:d5278.
Park Y, Lee JH, Park KD, et al. Ultrasound-guided vs. fluoroscopy-guided caudal epidural steroid injection for the treatment of unilateral lower lumbar radicular pain: a prospective, randomized, single-blind clinical study. Am J Phys Med Rehabil. 2013;92(7):575–586.
Ultrasound versus fluoroscopy-guided caudal epidural steroid injection for the treatment of chronic low back pain with radiculopathy: a randomised, controlled clinical trial. Indian J Anaesth. 2016 (PubMed 27330199).
Armon C, Narayanaswami P, Potrebic S, et al. Epidural steroids for cervical and lumbar radicular pain and spinal stenosis systematic review summary: report of the AAN Guidelines Subcommittee. Neurology. 2025;104(5):e213361.
Chou R, Hashimoto R, Friedly J, et al. Epidural corticosteroid injections for radiculopathy and spinal stenosis: a systematic review and meta-analysis. Ann Intern Med. 2015;163(5):373–381.
Manchikanti L, Cash KA, McManus CD, Pampati V. Fluoroscopic caudal epidural injections in managing chronic axial low back pain without disc herniation, radiculitis, or facet joint pain. J Pain Res. 2012;5:381–390.
Parr AT, Manchikanti L, Hameed H, et al. Caudal epidural injections in the management of chronic low back pain: a systematic appraisal of the literature. Pain Physician. 2012;15(3):E159–E198.
Nagpal AS, Vu TN, Gill B, et al. Systematic review of the effectiveness of caudal epidural steroid injections in the treatment of chronic low back or radicular pain. Interv Pain Med. 2022;1(4):100149.
Metodica Specialistläkare. Patientinformation: Sweet epidural, Sakral epidural pulserad radiofrekvens, Nervrotsbehandlingar, Facettledsinterventioner, Kortisoninjektion, Säkerhetsrutiner och Kombinationsbehandling.

Denna information är allmän och avser att ge en övergripande bild av sakral epidural kortisoninjektion. Den ersätter inte en individuell medicinsk bedömning. Diskutera alltid för- och nackdelar samt förväntat resultat med din behandlande läkare inför behandling.