Har du frågor: 079-341 26 01
Endast SMS
Ett planblock (fascieplanblock) innebär att en injektionsvätska ges ultraljudsguidat i ett bindvävsskikt mellan två muskler, i stället för direkt intill en enskild nerv eller in i ryggmärgskanalen. Eftersom vätskan sprider sig längs planet når den flera nervgrenar samtidigt, vilket kan ge en bred smärtlindring över ett större område.
Planblocken har utvecklats under de senaste 10–20 åren, främst för smärtlindring vid operationer, men används i allt större utsträckning även vid långvariga smärttillstånd i rygg, bröstkorg, bukvägg, höft och nacke.
Ger en tillfällig men ofta tydlig smärtlindring. Används både diagnostiskt – för att bekräfta vilka nervgrenar som bär smärtan – och för att bryta en pågående smärtcirkel.
Vid långvarig smärta ges planblocket oftast som en enstaka injektion, där depåkortison (till exempel metylprednisolon eller triamcinolon) kan tillsättas för en mer långvarig antiinflammatorisk effekt. Kontinuerlig bedövning via kateter används främst vid operationer.
Vätskan separerar mekaniskt sammanväxta vävnadsskikt och har samtidigt en nervdämpande effekt. Glukos saknar lokalbedövningens toxicitetsrisk och kan därför ges i större volymer.
Behandling med 5 % glukos beskrivs närmare i översikten om 5 % sockerinjektioner.
Vätskan placeras djupt om ryggresarmuskulaturen (erector spinae), direkt på kotans tvärutskott, och sprider sig över flera segment. Blocket når både de bakre och de främre nervgrenarna – den bredaste täckningen av ryggblocken – och kan ges från nacke till korsben.
Vätskan placeras kring den fyrkantiga ländmuskeln (quadratus lumborum) och sprider sig ofta mot utrymmet bredvid ryggraden. Blocket kan påverka både smärta från muskler och bukvägg och smärta från inre organ, och passar vid smärta mot flank och bukvägg.
Vätskan placeras mellan två av ryggens djupa muskler (multifidus och longissimus), vanligen i ländryggen, och riktas mot de bakre nervgrenarna. Det är det mest avgränsade av ryggblocken och passar vid lokaliserad smärta nära ryggraden.
Bröstkorgens och bukväggens känsel försörjs framför allt av revbensnerverna (interkostalnerverna), som löper runt bålen i bindvävsplan mellan musklerna. Det gör dem väl lämpade för planblock. Även dessa block är i första hand studerade vid operationer, men används också vid långvarig smärta i bröstkorg och bukvägg.
Vätskan placeras ovanför eller under den främre sågmuskeln (serratus anterior) på sidan av bröstkorgen, där revbensnervernas sidogrenar löper. Används vid smärta i bröstkorgens sida, till exempel efter revbensskador, bröst- eller thoraxkirurgi och vid nervsmärta efter bältros.
Transversus abdominis plane-block ges i planet mellan bukväggens inre sneda och tvära muskler, där nerverna till den främre bukväggen löper. Används vid långvarig smärta i bukväggen, till exempel efter bukkirurgi eller vid nervinklämning i bukväggen.
Vätskan placeras mellan den raka bukmuskeln (rectus abdominis) och dess bakre muskelskida, där revbensnervernas ändgrenar går in i muskeln. Används vid smärta i bukväggen nära mittlinjen, till exempel efter operationsärr eller vid inklämning av bukväggens ytliga känselnerver (ACNES).
Pericapsular nerve group-block riktas mot de små nervgrenar som försörjer höftledens främre kapsel. Metoden beskrevs 2018 och ger smärtlindring i höften med i regel bibehållen muskelfunktion, till exempel vid höftartros.
Injektion i bindvävsplanet på sidan av halsen, där halsnervplexusens ytliga känselgrenar löper. Används vid smärta i nacke, hals, bakom örat och över nyckelbenet – med lokalbedövning eller som hydrodissektion med glukoslösning.
| ESP | QL | TLIP | |
|---|---|---|---|
| Injektionsplan | Djupt om ryggresarmuskulaturen, på tvärutskottet | Kring quadratus lumborum | Mellan multifidus och longissimus |
| Når nervgrenar | Bakre och främre grenar | Banor från muskler, bukvägg och inre organ | Endast bakre grenar |
| Utbredning | Bred, över flera nivåer | Nedre bröstrygg till övre ländrygg, även mot buk och flank | Avgränsad, i ländryggen |
| Kan ges på | Från nacke till korsben | Främst ländryggsnivå | Främst ländryggsnivå |
| Passar bäst vid | Bred, svårlokaliserad ryggsmärta | Smärta mot flank och bukvägg | Avgränsad smärta nära ryggraden |
Planblocken har framför allt studerats för smärtlindring vid och efter operationer, där effekten är väl dokumenterad. Underlaget för kronisk smärta är betydligt tunnare:
Planblock vid kronisk smärta bör därför ses som en del av en bredare behandlingsplan – ofta för att bekräfta smärtkällan eller för att dämpa smärtan tillräckligt för att rehabiliteringen ska kunna komma igång.
Vid långvarig smärta ges planblock ofta som en enstaka injektion med lokalbedövning och depåkortison. Så här ser det vetenskapliga underlaget ut för respektive block:
| Block | Beskrivet vid | Underlag |
|---|---|---|
| TAP-block | Kvarstående buksmärta efter operation, bukväggssmärta vid kronisk bukspottkörtelinflammation | En mindre randomiserad studie och prospektiva uppföljningar – det bästa underlaget bland planblocken |
| QL-block | Kronisk flanksmärta, bukväggssmärta efter bråck- och underlivskirurgi | Prospektiv serie, där två tredjedelar hade varaktig nytta efter sex månader, samt fallrapporter |
| Rectus sheath-block | Inklämda känselnerver i bukväggen (ACNES) | Etablerad praxis och observationsstudier |
| ESP-block | Nervsmärta efter bältros, kronisk smärta efter bröstcancerkirurgi | Fallserie och en randomiserad studie där samtliga fick kortison |
| PENG-block | Höftartros | En randomiserad studie: lindring i upp till två månader, men kortison direkt i leden var bättre efter 4–8 veckor |
| TLIP-block och fascieplan i ländryggen | Kronisk ländryggssmärta | Fallrapport och en icke-randomiserad studie som tillägg till fysioterapi |
| Serratusplanblock | Kronisk smärta efter bröstkirurgi | Fallserier och fallrapporter |
| Plexus cervicalis-block | Nacksmärta, huvudvärk efter whiplash, nervsmärta | Fallrapporter och korta fallserier |
Det är skillnad på dexametason, som ofta används för att förlänga bedövningseffekten, och depåkortison som metylprednisolon eller triamcinolon. I den enda studie som jämfört dem direkt, vid kvarstående buksmärta efter operation, gav metylprednisolon bättre smärtlindring och livskvalitet efter 4, 6 och 12 veckor.
Det saknas ännu randomiserade studier som jämför planblock med och utan kortison vid kronisk smärta. Om kortisonet tillför något utöver själva bedövningen är därför fortfarande en öppen fråga, och valet av injektionsvätska görs individuellt.
Alla planblock ges ultraljudsguidat, så att nålen, musklerna och vätskans spridning kan följas i realtid. Eftersom nålen stannar i ett muskelplan och aldrig förs in i ryggmärgskanalen är riskerna generellt lägre än vid centrala tekniker som epiduralbedövning.
Planblock kräver ofta större volymer, vilket gör att mängden lokalbedövning måste anpassas. Glukoslösning kan då användas som huvudsaklig injektionsvätska. Vanliga övergående besvär är domning eller tyngdkänsla i det behandlade området och ömhet vid injektionsstället.
Vid block över bröstkorgen, som serratusplanblock, finns en mycket liten risk att nålen skadar lungsäcken. Ultraljudsguidningen gör att nålspetsen hela tiden kan hållas på säkert avstånd.
Vid QL-block kan bedövningen ibland tillfälligt påverka lårmuskulaturen. Var därför försiktig när du går, tills effekten har klingat av.
Denna information är allmän och avser att ge en övergripande bild av planblock vid kronisk smärta. Den ersätter inte en individuell medicinsk bedömning. Diskutera alltid för- och nackdelar samt förväntat resultat med din behandlande läkare inför behandling.