Har du frågor: 079-341 26 01
Endast SMS
Kryoneurolys – även kallat kryoanalgesi eller kryodenervering – innebär att en smärtledande nerv fryses under kontrollerade former, nära den plats där smärtan uppstår. Nerven slutar då tillfälligt att skicka smärtsignaler, men återhämtar sig och växer tillbaka med tiden.
Behandlingen kan ge lindring under flera veckor till månader och används vid en rad långvariga smärttillstånd, från facettledssmärta i ryggen till artrossmärta och perifer nervsmärta.
När nerven fryses till mellan cirka –20 och –100 °C bryts nervtrådarna och deras isolerande hölje ned, medan nervens bindvävsskidor lämnas intakta. Nerven slutar då att leda smärtsignaler.
Eftersom skidorna är intakta kan nervtrådarna växa tillbaka längs samma bana. Effekten är därför tillfällig, och nervens normala funktion återkommer med tiden.
Ledningsblockaden uppstår direkt, på liknande sätt som vid lokalbedövning, men varar betydligt längre – tills nerven har återhämtat sig.
Vid mildare kyla påverkas nerven knappt. Behandlingen kräver därför både rätt temperatur och en exakt placering av nålen intill nerven.
De första kryoproberna kyldes med flytande kväve och nådde extremt låga temperaturer. De används främst inom kirurgi och tumörbehandling, där vävnaden avsiktligt ska förstöras.
Koldioxid eller lustgas får expandera i probens spets och kyler den till ungefär –70 °C. Proberna är relativt grova och förs ofta in genom ett tunt plaströr, med röntgen eller ultraljud och nervstimulering för att hitta nerven.
Kirurgen fryser nerver direkt under ett ingrepp, till exempel revbensnerverna vid bröstkorgskirurgi, för att minska smärtan efter operationen.
Moderna system som iovera° har tunna nålar med sluten spets och kan användas polikliniskt med ultraljudsvägledning – både för ytliga och för djupare nerver.
iovera° är ett handhållet kryoneurolyssystem som är CE-märkt och godkänt av amerikanska FDA. Handenheten leder flytande lustgas till nålar med sluten spets. När vätskan övergår till gas i nålen drar den värme från den omgivande vävnaden, och en liten iskula bildas kring nerven. Gasen leds tillbaka till handenheten och släpps ut – ingenting lämnas kvar i kroppen.
Systemet skapar en exakt avgränsad köldzon på mellan cirka –20 och –88 °C – det temperaturintervall där nervens funktion blockeras tillfälligt och nerven sedan kan återhämta sig.
Korta spetsar med tre tunna nålar och inbyggd hudvärmare används för ytliga nerver, och längre enkelnålar (55 eller 90 mm) för djupare nerver.
Med kompatibla spetsar kan nerven lokaliseras med elektrisk stimulering innan frysningen. Vid Metodica kombineras detta med ultraljudsvägledning.
Lustgasen kan inte nå en temperatur som är tillräckligt låg för att stänga av nerven permanent – därför är effekten alltid tillfällig. Enligt tillverkaren märks effekten direkt och varar upp till cirka tre månader, i vissa fall längre, tills nerven har återhämtat sig. Vid knäartros är behandlingen godkänd för smärtlindring i upp till 90 dagar. Själva behandlingen tar vanligen omkring 30 minuter.
Nerven värms till cirka 80–90 °C, vilket ger en mer bestående skada på nervens inre struktur. Effekten kommer ofta gradvis under flera veckor. Eftersom metoden bygger på elektrisk ström krävs särskild hänsyn vid till exempel pacemaker.
Nervens skidor bevaras och nerven återhämtar sig helt. Effekten kommer direkt, ingen elektrisk ström används, och behandlingen kan upprepas när nerven har vuxit tillbaka. Effekten är å andra sidan ofta mer tidsbegränsad.
Behandlingen föregås alltid av en diagnostisk blockad med lokalbedövning, som ska ge tydlig lindring innan frysning blir aktuell. Vid facettledssmärta kan behandlingen riktas så att nervförsörjningen till den stabiliserande multifidusmuskeln i möjligaste mån skonas. Underlaget varierar mellan indikationerna – vid occipital huvudvärk är det svagt, och i en randomiserad studie var kryoneurolys inte bättre än kortisoninjektion.
Behandlingen sker vanligen i två steg. Först lokaliseras nerven med ultraljud och vid behov nervstimulering, och en diagnostisk blockad med lokalbedövning bekräftar att nerven bidrar till smärtan. Vid ett senare besök fryses nerven under lokalbedövning och ultraljudsvägledning, i upprepade cykler under några minuter per nerv.
Det kan svida, kännas kallt eller ge en känsla av tryck i början av frysningen. Efteråt är det vanligt med ett tillfälligt domningsområde i huden, lokal ömhet, svullnad och ibland ett blåmärke. Mer sällsynt kan huden i behandlingsområdet bli mörkare eller ljusare, eller få små indragningar. Vid ytliga behandlingar skyddas huden av en inbyggd hudvärmare, eftersom köldskada i huden är en möjlig men ovanlig komplikation. Om kylan når en nerv som styr muskler kan en tillfällig svaghet uppstå.
Behandlingen ges inte vid överkänslighet mot kyla, eller vid öppna eller infekterade sår nära behandlingsområdet. Tillverkaren rekommenderar att man undviker träning och tyngre fysisk ansträngning under 2–5 dagar efter behandlingen.
När nerven har vuxit tillbaka kan behandlingen upprepas. Den smärtfria perioden ger ofta ett värdefullt fönster för att komma igång med rehabilitering och träning.
Denna information är allmän och avser att ge en övergripande bild av kryoneurolys, dess historik, behandlingsmodeller och indikationer. Den ersätter inte en individuell medicinsk bedömning. Diskutera alltid för- och nackdelar samt förväntat resultat med din behandlande läkare inför behandling.