Har du frågor: 079-341 26 01
Endast SMS
Patientinformation
Hydrodilatation av ledkapsel
01 Vad är hydrodilatation?
Hydrodilatation (även kallat hydrodistension eller kapseldistension) innebär att en större volym vätska – vanligen en blandning av koksaltlösning, lokalbedövning och ibland kortison – injiceras under tryck in i en förtätad, sammandragen ledkapsel för att töja upp och vidga den inifrån.
Metoden är särskilt väl etablerad vid frusen skuldra (adhesiv kapsulit), ett tillstånd där skulderledens kapsel gradvis förtjockas, ärrbildas och drar ihop sig, vilket ger uttalad smärta och kraftigt inskränkt rörlighet.
02 Verkningsmekanism
Mekanisk uttöjning
Vätskevolymen ökar trycket inifrån och töjer på den sammandragna, fibrotiska kapseln, vilket i många fall ger en omedelbar förbättring av ledens rörelseomfång redan under själva behandlingen.
Mikroskopiska revor i kapseln
Vid tillräckligt tryck kan små revor uppstå i den förtjockade kapselvävnaden, vilket antas bidra till den förbättrade rörligheten.
Antiinflammatorisk effekt
När kortison ingår i blandningen tillkommer en lokal antiinflammatorisk effekt som dämpar den synovit (ledkapselinflammation) som ofta driver sjukdomsprocessen, särskilt i tidiga faser.
Smärtlindring via lokalbedövning
Den inblandade lokalbedövningen ger en omedelbar smärtlindrande effekt som ofta underlättar direkt påföljande rörelseträning/sjukgymnastik.
03 Indikationer
- Frusen skuldra/adhesiv kapsulit – särskilt i den smärtsamma till styva fasen då rörligheten är kraftigt begränsad
- Diabetesrelaterad frusen skuldra, där tillståndet är vanligare och ofta mer svårbehandlat än hos icke-diabetiker
- I viss mån vid andra tillstånd med kapselkontraktur i andra leder, även om skuldran är den klart bäst studerade leden för denna teknik
04 Vetenskaplig evidens
Hydrodilatation vid frusen skuldra har funnits i cirka 50 år och är en av de mer väldokumenterade injektionsbehandlingarna inom området:
- En Cochrane-översikt fann att den studie med lägst risk för systematiska fel visade att distension med koksalt och kortison var bättre än placebo för smärta (NNT = 2), funktion (NNT = 3) och rörelseomfång vid tre veckors uppföljning – en så kallad ”silver”-nivås evidens för kortsiktig nytta.
- En senare systematisk översikt och metaanalys (2023) av tolv randomiserade studier bekräftade att hydrodilatation ger förbättrad rörlighet och smärtlindring, men konstaterade samtidigt att det är osäkert om metoden är bättre än vissa andra aktiva behandlingar, och att studiekvaliteten varierar.
- En annan metaanalys (2018) av tolv RCT:er drog slutsatsen att hydrodilatation är en effektiv och säker behandling vid adhesiv kapsulit, men efterlyste mer standardiserade behandlingsprotokoll för att kunna jämföra resultat mellan studier.
- Randomiserade studier har visat att en anterior injektionsteknik (via rotator interval-området) ofta ger bättre resultat än en bakre (posterior) infart i skulderleden.
- Jämförande studier mellan enbart kortisoninjektion och hydrodilatation visar blandade resultat – vissa finner att hydrodilatation ger snabbare eller större förbättring av rörelseomfång, medan andra inte finner någon tydlig skillnad jämfört med kortison ensamt.
Sammantaget är slutsatsen från flera oberoende översikter att hydrodilatation ger en väldokumenterad förbättring av smärta, funktion och rörelseomfång vid frusen skuldra, medan det är mindre klarlagt om metoden är överlägsen andra aktiva behandlingsalternativ på längre sikt.
05 Praktiskt genomförande
Behandlingen ges ultraljudsguidat, oftast via en anterior infart (genom rotator interval-området) för bästa spridning av vätskan i den kontraherade kapseln. En större volym vätska – vanligen 20–50 ml – injiceras successivt tills ett tydligt tryck byggts upp i leden.
Behandlingen följs vanligen direkt av ett strukturerat rörelse-/stretchprogram för att maximera nyttan av den nyvunna rörligheten. Vid behov kan behandlingen upprepas efter några veckor.
06 Säkerhet och biverkningar
Vanliga, övergående biverkningar är smärta under och efter injektionen, en känsla av spänd svullnad i leden samt tillfällig rödhet/värmekänsla. Allvarliga komplikationer är mycket ovanliga.
Referenser (urval)
- Buchbinder R, Green S, Youd JM, Johnston RV, Cumpston M. Arthrographic distension for adhesive capsulitis (frozen shoulder). Cochrane Database Syst Rev. 2008 (uppdaterad översikt, PMC12360628).
- Poku D, Hassan R, Migliorini F, Maffulli N. Efficacy of hydrodilatation in frozen shoulder: a systematic review and meta-analysis. Br Med Bull. 2023;147(1):121–147.
- Saltychev M, Laimi K, Virolainen P, Fredericson M. Effectiveness of Hydrodilatation in Adhesive Capsulitis of Shoulder: A Systematic Review and Meta-Analysis. 2018.
- In shoulder adhesive capsulitis, ultrasound-guided anterior hydrodilatation in rotator interval is more effective than posterior approach: a randomized controlled study. 2020 (PMC7667953).
- Short-Term Comparative Effectiveness of Intra-articular Corticosteroid Injection Versus Hydrostatic Distention in Idiopathic Frozen Shoulder. 2025 (PMC12287755).
Denna information är allmän och avser att ge en övergripande bild av metoden och den vetenskapliga grunden. Den ersätter inte en individuell medicinsk bedömning. Diskutera alltid för- och nackdelar samt förväntat resultat med din behandlande läkare inför behandling.
